För att bli medlem i Opus Dei krävs det att man har en övernaturlig kallelse: ett kall från Gud att lägga hela ens liv till hans förfogande samt att sprida budskapet om att alla människor kan bli heliga genom arbetet och det vardagliga livet.
EN ”SEKULÄR” KALLELSE
När någon blir medlem i Opus Dei fortsätter vederbörande att vara en vanlig medborgare och katolik. Han eller hon fortsätter att tillhöra sitt stift och kan delta i politiska, religiösa eller kulturella verksamheter efter sin egen vilja. Bandet till Prelaturen gäller en ömsesidig viljeförklaring och utesluter de löften (om fattigdom, kyskhet och lydnad) som karaktäriserar de katolska ordnarna.
Inlemmandet i Opus Dei innebär inte att man skiljs från sitt tidigare liv: man fortsätter på samma arbete och med samma sociala liv som tidigare. Man lever inte fjärran från världen utan mitt i världen. Dessutom består kallelsen till Opus Dei i att man lär sig att möta Gud i vardagen – hemma, ute på gatan och i arbetet – och att visa andra hur tilldragande det är att leva ett liv där man ger plats åt Herren.
Därför uppmuntrar Opus Dei sina medlemmar att sträva efter helighet samt hjälpa andra att söka heligheten i de vardagliga små sakerna, i arbetsuppgifterna, i motgångarna, i rutinerna… Såsom vanliga katolska medborgare lever medlemmarna i Opus Dei sin kallelse med naturlighet och de går inte i onödan ut med att de är med i prelaturen, men de döljer det inte heller. Deras dagliga arbete och ansträngning för att förmedla den kristna tron bör vara det främsta tecknet på deras åtagande inför Gud.
Kallelsen till Opus Dei består i att man lär sig att möta Gud i vardagen – hemma, ute på gatan och i arbetet – och att visa andra hur tilldragande det är att leva ett liv där man ger plats åt Herren.
ÅTAGANDEN
Opus Deis medlemmar får tillgång till olika utbildningsmedel som anpassas till deras omständigheter och behov. Utbildningsmedlen strävar efter att bygga på deras troskunskap, deras andliga liv och apostoliska engagemang. Den filosofiska och teologiska utbildningen följer Katolska Kyrkans anvisningar.
Varje medlem i Opus Dei har en andlig levnadsplan, det vill säga, stunder för att möta Gud under dagen. Dessa stunder består vanligen i att delta i den heliga Mässan, ta emot kommunionen, ofta ta emot botens sakrament, läsa den heliga Skrift och andra andliga texter, be Rosenkransen och ägna en tid åt stilla bön.
Genom ett glädjefyllt liv, vilket är en följd av att man hänger sig åt Gud och åt andra människor, strävar man efter att omfamna Kristi kors vilket är närvarande i varje stund under dagen. Opus Deis medlemmar är dessutom medvetna om det ansvar som alla kristna har att sprida Kristi budskap bland människor i omgivningen. Detta ”apostoliska ansvar” utgör en väsentlig del av den kristna kallelsen och därigenom också av kallelsen till Opus Dei.
Opus Dei uppmanar sina medlemmar att leva enligt dessa åtaganden i en anda av fullständig frihet.
ATT BLI MEDLEM
Den som ansöker om att bli medlem i Opus Dei gör det ledd av en kallelse från Gud, som är en specifik konkretisering av den kristna kallelsen som tas emot i samband med dopet. Kallelsen till Opus Dei leder till att man söker helighet och deltar i Kyrkans uppdrag enligt den anda som Herren anförtrodde åt den helige Josemaría.
För att tillhöra Opus Dei krävs det att man ber om det frivilligt, med en personlig övertygelse om att man, enligt vad som står ovan, fått denna gudomliga kallelse samt att prelaturens myndigheter godtar denna ansökan. Ansökan görs skriftligen och sökanden blir antagen efter minst sex månader.
Efter minst ett år till kan personen i fråga bli medlem i prelaturen temporärt genom en ömsesidig viljeförklaring som behöver förnyas årligen för att fortsätta vara gällande. Enligt den kanoniska rätten kan man inte juridiskt inkorporeras till Opus Dei om man inte är myndig (18 år eller äldre). Tidigast fem år efter den temporära inkorporationen kan man bli medlem definitivt (det vill säga vid en ålder av minst 23 år).
Den som blir medlem i Opus Dei har rätt att från prelaturens sida få en kontinuerlig utbildning i den katolska tron och i Opus Deis anda, samt lämplig själavård genom prelaturens präster.
Medlemmen själv åtar sig att förbli under prelatens jurisdiktion i det som angår prelaturens ändamål samt respektera de normer som denna styrs av.
Bandet med prelaturen upphör när överenskommelsens giltighetstid gått ut eller tidigare, om personen i fråga önskar det, i överenskommelse med prelaturens myndighet. Att rättmätigt lämna prelaturen medför att de ömsesidiga rättigheterna och skyldigheterna upphör.